projektstrmsund

Hej!

 

Vad kul att du är här, jag har funderat länge på hur jag bäst ska dela det här norrlandsäventyret med er.

Först tänkte jag Instagram och Facebook det är ju smidigt. Ta en fin bild, skriv en klatschig kommentar och en underfundig haschtag, så färdigt för världen att skåda! Men sen tänkte jag nej, varför ska jag tvinga på min bekantskapskrets (och sen halva deras) vårt renoveringskaos och vardagspussel. Alltså låter jag er här och nu göra ett aktivt val att följa med på den här resan om ni så vill. Nu kan jag tyvärr inte lova mina Facebook och instagram vänner att det inte slinker ut någon liten sockersöt barnbild, eller ett tillrättalagt stilleben på något rostigt gångjärn eller annat i flödet. Men det blir mindre det kan jag lova!

 

Så till saken: Varför flyttar någon människa vid sina sinnes fulla lag, helt självmant, till Norrland?

 

Första svaret är såklart att vi inte är vid våra sinnes fulla lag, aldrig varit kommer aldrig att bli.

Men det andra mer allvarliga och korrekta svaret är att vi var LESS (för att använda att lokalt uttryck) Vi var less på vårt företag som alltid hängde som ett orosmoment över våra huvuden. Less på snöfattiga vintrar (läs barmark och regn) och no offence trött på folk i största allmänhet och sen gillar vi naturen och framför allt havet.

Så en googling på snö, havstomt som inte kostar skjortan och inget folk och så hamnar man i Norrland närmare bestämt Strömsund utanför Råneå.

 

Skämt och sidor så behövdes ett miljöombyte och eftersom vi är människor som inte gör saker halvhjärtat så blev det en rejäl flytt. Ett livsäventyr om man så vill, en nystart på riktigt med allt vad det innebär.

 

Det är nu ca 1 månad sedan flyttlasset gick uppåt, och vilket flyttlass det blev. En Mercedes sprinter fullknökad med flyttlådor, möbler en 8-åring och en mamma. En BMW med släp och takbox också den fylld till bredden av alla de här bra att ha sakerna som man samlar på sig under 10 år, en 1,5 åring och en pappa. Jag ska inte tråka ut er med detaljer om resan upp men den gick över förväntan.

 

Under den här månaden så har det hänt en massa saker och vi har träffat en massa otroliga människor men jag tänker att jag får försöka beta av dem efter hand, det blir alldeles för mycket att skriva i ett inlägg.

 

Jag vet inte vad det blir av detta riktigt, om jag orkar lägga in och skriva, men jag ska göra ett försök och jag hoppas att ni vill följa med på resan.

 

Så välkommen till Projekt Strömsund!